Alexandra Nyberg

Mot en ny positiv dag
Ny dag och nya tag med en förhoppningsvis lugnare dag på förskolan! Jag har sovit bort de jobbiga känslorna och känner mig otroligt positiv! Obs, inget skämt utan sanning! 
Däremot har jag blivit ännu mer förkyld, trist men jag kämpar på! Sista dagen för mig idag och sedan ska Andreas vara med, skönt, jag tror han är bättre än mig på det där. Inte lika känslosam. När andra barn är dumma vill jag skydda Sigge, han menar att han ska bli härdad och vi måste ge det minst en månad.. 

Hur som, nog snackat om förskolan, nu kör vi!
(null)

(null)

PS. Visst har jag en otroligt vacker bukett blommor hemma? Älskar den! Fick den i fredags av Andreas! 
Inskolning och känslostormar
Inskolningsveckan är här och mina känslor bjuder mig på en bergochdalbana utan dess like.
Igår, första dagen, positivt överraskad och såå lättad. 
Idag, gråt och gallskrik när vi klev innanför dörren. Gråt på de andra barnen och lite lätt stressade i vissa situationer gjorde att mitt hjärta slets itu. Ska han stå ut med detta? Varenda dag? Gör jag rätt som lämnar honom här, kommer de förstå honom så som jag förstår honom? 
Det fanns andra, större barn, som var elaka och där och då ville jag bara gå hem med Sigge. Jag vill skydda honom från allt ont och elaka skitungar hör dit. Jag vet att det inte går, det fungerar inte så men det är så jag känner. Känslorna rusar i kroppen och jag trodde jag var en cool mamma men det är helt uppenbart fel. Tårarna har runnit hela eftermiddagen och känslan av maktlöshet är enorm. Jag vill slita tag i personalen och berätta för dem hur viktig Sigge är för mig, hur speciell han är och att de måste ta hand om honom som om det vore deras egna barn. Förståndet säger åt mig att inte nämna de orden för personalen, de vet nog att alla barnen är sina föräldras ögonstenar och jag ska bara lita på att de kan sitt jobb och har koll. 
Så nu ligger jag på spikmattan, tar djupa andetag och tänker positiva tankar. "Imorgon blir en bra dag, elaka barnen kommer vara snälla och gråten byts ut till skratt."

Kanske är det min brist på sömn de senaste två åren som gör sig påmind nu? Alla spänningar tar ut sin rätt, ja så är det nog. Jag överreagerar inte utan jag bara reagerar efter en tid av outtröttligt kämpande. 
Och så lite mammakänslor på det. 
Bäst att sova.
Godnatt! 
(null)

(null)


Sick sunday
Dagen innan förskolestarten inleder vi med en förkylning utan dess like, suck.. Sigge har inte varit mycket sjuk så jag var inställd på att det skulle bli mycket sjukdomar i början men innan förskolestarten hade jag inte räknat med att vi skulle drabbas.. blä.. 
A jobbar så vi myser i soffan framför Pippi på de sju haven varvat med att lösa böcker. Ganska mysigt ändå. När Andreas är hemma åker jag till stallet för att bla klippa Corolla som är ruggigt långhårig igen. 
(null)

(null)

(null)