Alexandra Nyberg

Från perfekt till kaos på bara några sekunder
Den här dagen började så bra, bebismys i sängen och Andreas väckte mig med en kopp kaffe och frukost framdukad. Mys!
Vi hade en lugn förmiddag och Sigge var glad och tittade på när jag skulle göra lunch, kände mig lätt om hjärtat och att livet var riktigt bra. Hinner bara tänka tanken när Sigge börjar gallskrika och samtidigt kokar dagens lunch, soppa, över och rann ut på hela spisen och ner på golvet.. suck..
 
Sedan var det dags för besök på BVC och vaccination. Stor kille nu, 4780g och 56cm.. Och sedan sprutorna i vardera lår. Hans gallskrik får ju hjärtat att gå sönder och det gör så ont i mig när han blir så ledsen.
Han var något gnällig men somnade sedan och sov i flera timmar och det gick nästan 6 timmar mellan målen(!!), då passade jag och Clara på att baka dumlekakor och se finalen i laghoppningen.
 
I samma stund som Clara gick hemåt vaknade Sigge och har varit helt otröstlig sedan dess. Andreas är ute med sina kollegor och jag har kämpat på här hemma. Vad hopplöst det känns ibland när ingenting hjälper..
För en stund sedan somnade Sigge och jag skulle skynda mig att laga lite mat eftersom jag inte ätit sedan lunch (då halva soppan hamnade på golvet) och i min iver att skynda mig innan Sigge vaknade igen så brände jag maten på spisen. Tur att dumlekakorna innan blev bra i alla fall..
 
 
Förresten, den här lilla rosenbusken lever och frodas i mitt fönster och har gjort i flera veckor nu. Jag har fått så många rosenbuskar tidigare genom åren men ingen har överlevt trots att jag har vårdat dem ömt. Jag hoppas den här lever ett tag till. Vad jag har gjort annorlunda? Ingen aning..