Alexandra Nyberg

Dagen som inte finns i almanackan
Den här dagen vill jag helst av allt radera ur minnet, dagen som inte finns..

Vaknade i morse bakfull, inget ovanligt eller konstigt om det inte varit för att det kändes som jag har fått magkatarr igen, inte lika illa som i julas. MEN jag har inte kunnat ta mig ur sängen på typ hela dagen för jag har haft så ont i magen. Fick sjukskriva mig på jobbet, jag som har så ont om pengar den här månaden :(

När jag insåg att min projektgrupp (jobbar med 3 killar, det positiva är att jag får nästan alltid som jag vill och får styra som jag vill, det negativa är att om jag inte är där eller bestämmer något så blir det inget gjort..) inte skulle få ett jota gjort om jag inte var där så kröp (japp, bokstavligen) in till badrummet för en varm dusch, sedan masade jag mig, mer död än levande ut i det fina vädret för att hämta min cykel hos Markus, innan jag drog till skolan.
Kommer hem till Markus bara för att inse att någon jävel har stulit min cykel. Var just då i stånd att börja gråta för allt kändes så taskigt. Tur att Markus kom ut så jag hann stoppa tårarna, verkar lite konstigt att stå där mitt på ljusa dagen, gråta för att cykeln är borta och för att man har ont i magen.

Vi fick lite gjort i skolan även om jag inte var jätte delaktig. När jag sen skulle hem så händer det sjukaste någonsin. Andreas skickar ett sms att han har hittat min cykel, på Markus gata. Sjukt eller?!
Tur det i alla fall, skulle typ dö utan min cykel, vi gör ju allt ihop :)

Nu sitter jag här, dubbelvikt, smärtan i magen har ökat igen och jag mår inte bra men måste fixa med min bild i illustrator..